Exponering av marknära ozon, SOMO35

Granskad: 15 september 2026

De högsta halterna av marknära ozon i regional bakgrund (landsbygdsmiljö) förekommer särskilt vid kusterna och i högt belägna områden. Marknära ozon påverkar både människors hälsa och vegetationen negativt.

      Det finns inga tydliga tröskelvärden för haltnivåer av luftföroreningar under vilka det inte uppkommer några hälsoeffekter.

      För ozon har Världshälsoorganisationen (WHO) tagit fram en indikator som kallas SOMO35, som ett mått för människors exponering. SOMO35 anger årssumman för varje dygns högsta glidande åttatimmarsmedelhalt överstigande gränsen för hälsorelevant ozonkoncentration (70 µg/m3 eller 35 ppb).

      Det finns en svag tendens till en något lägre belastning under de senaste åren, men mellanårsvariationen är relativt stor. Under 2018 kunde kraftigt förhöjda nivåer noteras på samtliga mätstationer till följd av den varma sommaren, för att därefter vara något lägre och mer varierande. SOMO35 är också, som förväntat, generellt sett något lägre inne i tätorterna än på landsbygden, till följd av reaktionen med kväveoxider och flyktiga organiska ämnen.

      Både naturligt förekommande och en förorening

      Ozon finns naturligt i luften, men marknära ozon är också en luftförorening som bildas av kväveoxider och flyktiga organiska ämnen, främst vid inverkan av starkt solljus under sommarhalvåret.

      Vid högtryckstillfällen, då kraftigt förorenad luft från centrala Europa förs in över Sverige med svaga vindar, kan det uppstå så kallade ozonepisoder. Under dessa episoder kan ozonhalten vara två–tre gånger högre än normalt, och de allra högsta halterna förekommer oftast på eftermiddagen.

      Ozonhalterna påverkar hälsa och grödor

      Höga ozonhalter påverkar människors hälsa negativt bland annat genom irritation av ögon och slemhinnor. De kan också orsaka inflammation i luftvägarna. En ökning av korttidshalten av ozon ökar antalet sjukhusinläggningar i luftvägssjukdomar, påverkan på graviditetsutfall samt ökar dödligheten i befolkningen som helhet.

      Ozon kan också skada växtlighet genom att bladens åldrande påskyndas, vilket årligen orsakar stora ekonomiska förluster för såväl jordbruket som skogsbruket.

      ANSVARIG MYNDIGHET

      • Naturvårdsverket

      Luften i Sverige

      De senaste åren har halterna av vissa luftföroreningar i Sverige minskat, medan andra är oförändrade. Här visar vi kvalitetssäkrade data och trender för tätort och landsbygd i diagramform.

      Luftkvaliteten i realtid och preliminär statistik

      Luftkvalitet mäts timme för timme i ett stort antal svenska tätorter. Här visar vi diagram med preliminär statistik och preliminära data i realtid.

      Utsläpp av luftföroreningar

      Utsläppen av svaveldioxid, kväveoxider, flyktiga organiska ämnen, partiklar och tungmetaller har minskat kraftigt sedan 1990, men minskningstakten har avtagit under senare år.

      Luftföroreningar och dess effekter

      Luftföroreningar kan göra människor sjuka och förkorta den förväntade livslängden. Samtidigt kan de också bidra till bland annat växtskador, försurning, klimatförändringar.