Luftföroreningar och dess effekter

Granskad: 1 oktober 2026

Luftföroreningar påverkar både människors hälsa och miljön. De kan göra människor sjuka och förkorta den förväntade livslängden. Samtidigt kan de också bidra till växtskador, korrosion, nedsmutsning, övergödning, försurning och klimatförändringar.

En mängd olika aktiviteter i samhället bidrar till att luftföroreningar uppstår. De bildas bland annat vid förbränning, uppkommer i processutsläpp vid industrier eller vid damning från bergshantering. Trafiken är en betydande källa som orsakar utsläpp av gaser och partiklar från förbränning i motorn, men även genererar partiklar från förslitning av bromsar, hjul och vägbanan. Den luft vi andas i Sverige påverkas både av inhemska utsläpp och av föroreningar som transporteras hit från andra länder.

Många olika föroreningar

Luftföroreningarna innehåller ett stort antal föroreningar som kan förekomma som gaser eller partiklar i luften.

De vanligaste luftföroreningarna består av kväve- och svaveloxider, marknära ozon samt svävande partiklar av olika storlek, ålder och sammansättning.

Andra luftföroreningar som regleras och övervakas är kolväten, som bensen och polycykliska aromatiska kolväten (PAH), samt kolmonoxid och metaller.

Så påverkas svenskarnas hälsa av luftkvaliteten 2023 och 2030

Illustration av hur luftföroreningar kan påverka människors hälsa
Luftföroreningar kan påverka människors hälsa på flera sätt. Figuren visar de hälsoeffekter som ingår i studien och som har kopplats till långvarig exponering för partiklar (PM2,5 och PM10) och kvävedioxid (NO2). Siffrorna inom parentes anger det uppskattade antalet extra fall av respektive hälsoeffekt som kan kopplas till exponering för luftföroreningar år 2023.

Sverige har relativt god luftkvalitet, men trots det orsakar luftföroreningar fortfarande tydliga hälsoproblem och stora samhällskostnader. För att få en bättre bild av hälsopåverkan på Sveriges befolkning av luftföroreningar har SMHI, tillsammans med forskare vid Umeå universitet, tagit fram nationella beräkningar för hur svenskar exponeras för tre centrala luftföroreningar: kvävedioxid (NO2), fina partiklar (PM2,5) och grova partiklar (PM10). Projektet har genomförts inom den Hälsorelaterade Miljöövervakningen (HÄMI).

Luftföroreningarna orsakar problem och skador

Luftföroreningar kan orsaka lokala problem för människors hälsa. Hälsorisker är ett resultat av både långvarig exponering för relativt låga halter och återkommande kortvariga toppar av mycket höga halter.

Exponering för luftföroreningar kan ha negativa hälsoeffekter på både kort och lång sikt, och är kopplad till ökad risk för bland annat hjärt- och kärlsjukdomar och luftvägssjukdomar. Luftföroreningar är dessutom klassat som cancerframkallande av världshälsoorganisationen WHO, med en tydlig koppling till lungcancer. Den senaste forskningen visar också att luftföroreningar orsakar fler och större negativa hälsoeffekter än vad man tidigare trott, och att dessa effekter uppträder redan vid lägre halter än vad som tidigare bedömts.

För små partiklar har inga säkra lägsta nivåer fastställts och därför bör man sträva efter så låg exponering som möjligt. Särskilt sårbara grupper omfattar barn, äldre och människor med befintliga luftvägssjukdomar eller hjärt- och kärlsjukdomar.

Ofta transporteras föroreningar över långa avstånd eller över gränser för att sedan deponeras till mark och vatten med nederbörden. Då kan luftföroreningarna bland annat orsaka försurning och övergödning.

Föroreningar kan även bildas genom omvandling i luften som till exempel ozon och långväga transporterade partiklar. Då kan luftmassor med höga halter orsaka så kallade föroreningsepisoder.

Fakta om luftföroreningar

Barns hälsa och luftföroreningar

Barn är särskilt sårbara för luftföroreningar och löper större risk att både exponeras för och drabbas av negativa hälsoeffekter. Exponering för luftföroreningar tidigt i livet riskerar att ge akuta, men även livslånga konsekvenser för barnens fysiska och mentala utveckling.

Påverkan på hälsa och miljö från vedeldning

Att elda med förnybara bränslen som ved och pellets är ur klimatsynpunkt bättre än att elda fossila bränslen. Vid förbränning av ved bildas dock en del luftföroreningar som är hälsofarliga för människor att andas in.

Fakta om partiklar i luft (PM2,5 och PM10)

I varje kubikcentimeter av stadsluft finns tusentals små partiklar. Partiklarna kommer från flera källor, både antropogena och naturliga.

Fakta om kväveoxider i luft

Kväveoxider är samlingsnamn för kväveoxid och kvävedioxid som bildas då luftens syre och kväve reagerar vid höga temperaturer.

Fakta om kolmonoxid i luft

Kolmonoxid bildas vid ofullständig förbränning samt i samband med industri- och energiproduktion. Halterna har minskat påtagligt sedan kravet på katalysator på personbilar infördes i slutet av 1980-talet.

Fakta om kolväten i luft

Ämnen som består enbart av kol och väte kallas för kolväten. Bensen och bens(a)pyren är kolväten som har negativa hälsoeffekter hos människor.

Fakta om marknära ozon

Nära marken bildas ozon genom reaktioner mellan solljus och luftföroreningar som kväveoxider och kolväteföreningar. Ozon finns även naturligt i luften.

Fakta om metaller i luft

Metaller frigörs bland annat vid förbränning av bränslen, samt vid viss industriell verksamhet. Större delen av de metaller som en gång släppts ut i luften, blir kvar i marken där de faller ned. I Sverige är halterna av metaller i luften mycket låga.

Fakta om svaveldioxid i luft

Svaveldioxid är en färglös och hostretande gas. Svaveldioxid oxideras i atmosfären och bildar svavelsyra, vilket bidrar till försurning av mark och vatten.