Kvävedioxid i gaturum (årsmedelvärden)

Granskad: 14 juli 2026

Det har tidigare varit svårt att utläsa en generell trend för årsmedelvärdet av kvävedioxid i gaturum, men under senare år har en tydlig minskning kunnat ses.

      Minskande trend

      Halterna av kvävedioxid har minskat i Sverige sedan början av 1980-talet, främst till följd av skärpta avgaskrav på motorfordon och en förändrad fordonspark. Under många år var halterna relativt oförändrade, med årligen återkommande överskridanden av årsmedelvärdet i många tätorter, men under de senaste åren har en tydligt nedåtgående trend kunnat noteras till följd av minskade utsläpp från bensin- och dieselfordon samt en ökning av antalet elbilar och plug-in hybrider. Högre halter förekommer dock fortfarande i en del tätorter.

      Miljökvalitetsnormen för årsmedelvärdet följs

      Miljökvalitetsnormen (MKN) för årsmedelvärdet (40 µg/m3) har tidigare överskridits varje år i landet. Sedan 2017 har den dock följts i alla kommuner som rapporterat data, även på Hornsgatan i Stockholm och vid Gårda i Göteborg där halterna tidigare överskridit normen i stort sett varje år.

      Beroende på de meteorologiska förutsättningarna kan det förekomma relativt stora variationer mellan olika år och det har länge varit svårt att utläsa någon tydlig trend. Under de senaste åren har dock en generellt minskande trend i halterna kunnat noteras.

      Miljökvalitetsmålets precisering för årsmedelvärdet (20 µg/m3) klarades under 2025 i alla rapporterade gaturum. 

      Fordonstrafik och uppvärmning

      De främsta källorna till utsläpp av kvävedioxid är fordonstrafik samt energiproduktion, uppvärmning och industrier. Utöver direkta utsläpp av kvävedioxid sker i tätorterna även bildning av kvävedioxid från kväveoxid i närvaro av ozon.

      Kvävedioxid påverkar hälsan

      Kvävedioxid kan i sig bidra till en ökad känslighet och har negativa effekter på luftvägarna, som irritation och nedsatt lungfunktion. Personer med astma samt barn är särskilt utsatta.

      ANSVARIG MYNDIGHET

      • Naturvårdsverket

      Luften i Sverige

      De senaste åren har halterna av vissa luftföroreningar i Sverige minskat, medan andra är oförändrade. Här visar vi kvalitetssäkrade data och trender för tätort och landsbygd i diagramform.

      Luftkvaliteten i realtid och preliminär statistik

      Luftkvalitet mäts timme för timme i ett stort antal svenska tätorter. Här visar vi diagram med preliminär statistik och preliminära data i realtid.

      Utsläpp av luftföroreningar

      Utsläppen av svaveldioxid, kväveoxider, flyktiga organiska ämnen, partiklar och tungmetaller har minskat kraftigt sedan 1990, men minskningstakten har avtagit under senare år.

      Luftföroreningar och dess effekter

      Luftföroreningar kan göra människor sjuka och förkorta den förväntade livslängden. Samtidigt kan de också bidra till bland annat växtskador, försurning, klimatförändringar.