Sveriges klimatarbete

Granskad: 9 juni 2026

Sveriges långsiktiga klimatmål innebär att utsläppen av växthusgaser ska vara nettonoll senast år 2045 för att därefter uppnå negativa utsläpp. På vägen mot klimatneutralitet finns etappmål som ska uppnås.

Här kan du läsa mer om Sveriges klimatpolitiska ramverk och klimatmålen, hur de följs upp och vilka åtaganden Sverige har inom EU:s klimatmål. I december varje år publicerar Naturvårdsverket Sveriges officiella utsläppsstatistik som används för att följa upp klimatmålen. Redan i juni publiceras preliminär utsläppsstatistik som ger en indikation för helåret.

Klimatpolitiskt ramverk

2017 antog Sverige ett klimatpolitiskt ramverk som består av en klimatlag, klimatmål och ett klimatpolitiskt råd. Det klimatpolitiska ramverket är en nyckelkomponent i Sveriges bidrag för att leva upp till Parisavtalet.

Syftet med ramverket är att skapa långsiktiga förutsättningar för att Sverige ska nå sina klimatmål. Klimatlagen fastställer att regeringen har ett ansvar att föra en politik som utgår från klimatmålen. Det innefattar dessutom att regeringen ska rapportera om utvecklingen som görs bland annat genom en årlig klimatredovisning. I klimatredovisningen ska regeringen redogöra för utsläppsutvecklingen och beskriva de viktigaste beslut som tagits under året och dess effekter.

Sveriges klimatmål och klimatpolitiska ramverk

2017 antog Sverige ett klimatpolitiskt ramverk. Ramverket består av en klimatlag, klimatmål och ett klimatpolitiskt råd.

Handlingsplan för att nå Sveriges klimatmål

I slutet av 2023 publicerades den senaste svenska klimathandlingsplanen av regeringen. Naturvårdsverket och andra myndigheter bidrog med underlag till denna plan.

Så tas utsläpps­scenarier fram

Naturvårdsverket tar tillsammans med flera andra myndigheter årligen fram scenarier för Sveriges utsläppsutveckling. Scenarierna används i många sammanhang, bland annat till måluppföljning mot klimatmålen i verkets underlag till regeringens klimatred...

Sveriges klimatpåverkande utsläpp

Det finns olika sätt att beräkna klimatpåverkande utsläpp. Det är främst den geografiska omfattningen som skiljer sig, men även metoden för beräkningarna.

För uppföljning av Sveriges klimatmål omfattas endast de utsläpp som uppstår inom Sveriges gränser, de så kallade territoriella utsläppen. Det innebär att utsläpp från varken internationella transporter eller utsläpp och upptag från markanvändning och skogsbruk ingår i de svenska klimatmålen. De territoriella utsläppen är det huvudsakliga måttet och bygger på internationellt överenskomna metoder och riktlinjer.

För att belysa olika aspekter av vår klimatpåverkan publicerar Naturvårdsverket och SCB även konsumtionsbaserad statistik. Det är ett kompletterande mått som tar hänsyn till klimatpåverkan som svensk konsumtion orsakar i Sverige och andra länder.

Tre sätt att beräkna klimatpåverkande utsläpp

Årliga beräkningar för att följa Sveriges globala klimatpåverkan görs på tre olika sätt.

Så följer vi upp klimatmålen

Klimatmålen följs upp utifrån utsläppen inom Sverige gränser – de territoriella utsläppen. Senast år 2045 ska Sveriges sammanlagda nettoutsläpp nå nettonoll.
Statistik

Sveriges utsläpp av växthusgaser

Industri Klimat Skog
Ikon statistik
Se statistik

Internationella åtaganden

Utöver nationella klimatmål har Sverige även internationella åtaganden som ett av EU:s medlemsländer. Sverige förväntas bidra till EU:s klimatmål genom att minska utsläppen med en andel som regleras genom det så kallade ansvarsfördelningsförordningen (Effort Sharing Regulation – ESR). Varje medlemsland har enligt förordningen ett eget mål. De utsläpp som omfattas av EU:s klimatmål ingår i den så kallade ESR-sektorn och omfattar till exempel utsläpp från inrikes transporter, jordbruk, avfallsbehandling, egen uppvärmning av bostäder och lokaler samt en liten del av utsläpp från industrin som inte omfattas av EU:s utsläppshandelssystem ETS 1.

Även inom skog- och markanvändningssektorn (LULUCF) finns det beslutade åtaganden gällande nettoupptaget av växthusgaser i skog och mark som Sverige förväntas följa. 

Sveriges del av EU:s klimatmål

I Sverige har vi, förutom våra nationella klimatmål, även ansvar för att bidra till EU:s klimatmål.

Läs mer om Sveriges klimatarbete

Panorama – visuellt verktyg för klimatomställningen

Panorama är verktyget som visualiserar Sveriges klimatomställning. Se vilka delar av samhället som ställer om och hur det går.

Avskiljning och lagring av koldioxid (CCS)

En viktig del av EU:s klimatpolitik är att satsa på koldioxidavskiljning och lagring, så kallad Carbon Capture and Storage, CCS.

Allmänhetens kunskap och attityder till klimatfrågor

Klimatmedvetenheten är fortsatt hög bland svenskarna och många vill se åtgärder från såväl företag som från politiskt håll. Det framgår av rapporten Allmänheten om klimatet.