Övriga viltforskningsprojekt

Projektet syftar till att rädda, digitalisera och tillgängliggöra unika individbaserade data om rådjur och ekorre, insamlade i Sverige 1968–2025. Projektet pågår under 2026.
I forskningsprojektet ska kommunikationsverktyg som kan hjälpa till att öka förståelsen för viltarter tas fram. Projektet pågår 2026-2028.
Möten med vilda djur förmedlas i allt högre utsträckning via skärmar. Forskningsprojektet undersöker allmänhetens föränderliga relationer till vilt i en tid av digital viltövervakning, livesändningar och appar.
Inom viltförvaltningen har ofta olika grupper egna perspektiv på viltvård. Oenigheten kan gälla vad som är sant eller vad som är rätt, hur man tar reda på det och hur man prioriterar mellan till synes motstridiga mål och lösningar.
I projektet ska forskarna titta på hur jägare exponeras för sorkfeber och harpest, två smittämnen hos vilda djur som kan orsaka allvarliga sjukdomar hos människor.
Projektet undersöker vilka faktorer som påverkar insamling av vilt inom viltsjukdomsövervakningen.
Projektet ska analysera möjligheter och hinder för att stärka det kollektiva handlandet mellan aktörer inom vildsvinsförvaltningen.
Syftet med projektet är att ge viltförvaltare, myndigheter och forskare en nyanserad förståelse och kategorisering av viltkonflikter med utgångspunkt från individens perspektiv.
I den här kunskapssammanställningen ska befintlig kunskap inventeras och sammanställas. Målet är att formulera rekommendationer för policy och praktik utifrån dessa lärdomar.
Projektet syftar till att utveckla ny tvärvetenskaplig kunskap om genusaspekter och villkor för jämställdhet i viltförvaltningen.
Det främsta målet för forskningsprojektet är att utveckla en matematisk modell för sälpopulationens känslighet, en så kallad PVA.
I ett varmare klimat kan flera arter etablera sig längre norrut och i högre terräng. Detta forskningsprojekt fokuserar på tre arter och deras expansionsprocess.