Forskning om klövvilt

I projektet ska forskarna titta närmare på hur älgvandringen påverkas när vintrarna blir kortare. Projektet pågår 2026-2028.
Forskarna i projektet ska använda unik älgdata från olika delar av landet för att ta reda på vad som styr stora växtätares anpassningsförmåga. Projektet pågår 2026-2028.
Målet är att utveckla en ekonomisk modell för att undersöka synergier och avvägningar i vildsvinsförvaltningen. Projektet finansieras ur Viltvårdsfonden med 3 590 000 kronor i anslag för 2025–2027.
Vildsvin är ett kontroversiellt klövvilt sett till dess effekter på jordbruket. Samtidigt har utfodring blivit en vanligare förvaltningsåtgärd för allt fler arter i både Europa och Nordamerika.
Klövviltet påverkar vegetationen, mikroklimatet och den biologiska mångfalden i landskapet, både direkt och indirekt, genom bete, tramp, avföring och urin.
I projektet ska befintliga data kombineras med en stor mängd ögonblicksbilder av dieten för olika klövviltsarter. Målet är en bättre förståelse för hur ett bra foderlanskap ser ut för de olika arterna.
Det här forskningsprojektet har som målsättning att utveckla nya verktyg för att hantera interaktioner mellan människa och hjortdjur genom att använda artificiella signaler från rovdjur och människor.
Huvudsyftet med projektet är att utvärdera vilken effekt skogsskötsel, klimat och klövviltets bete har på ljung och blåbärs- och lingonris, sett till näringssammansättning och växternas kemiska försvar.
Populationerna av tre klövviltsarter, dovhjort, kronhjort och vildsvin, växer för närvarande snabbt i Sverige. Arterna interagerar också på olika sätt med älg och rådjur.
Flera av klövviltsarterna i Sverige har ökat snabbt i antal och utbredning de senaste decennierna, något som ställer nya krav på förvaltningen. Projektet tittar på hur arterna samverkar och påverkar varandra.
Forskningsprojekt för att ta fram verktyg för att bättre förebygga och hindra spridning av fästingburna sjukdomar.
Ett forskningsprojekt som genom att kombinera viltekologi, veterinärmedicin, GIS och skogsskötsel ska öka kunskaperna om stödutfodringens effekt på älgarnas hälsa.