Kalkbrytning i Bunge – följ ärendet 2006–2019
Domar samt Naturvårdsverkets yttranden och kommentarer till kalkbrytning i Bunge Ducker (Nordkalk) samt Bunge Stucks (SMA Mineral) på norra Gotland (Ojnareskogen).
Kort sammanfattning av prövningen
Nordkalk AB fick tillstånd för provbrytning år 2006 i Bunge, men några år senare avslog dåvarande Miljödomstolen ansökan om brytning i full skala. Beslutet överklagades av Nordkalk och Miljööverdomstolen meddelade tillåtlighet och återförvisade ärendet till mark- och miljödomstolen.
Mark- och miljödomstolen avslog Nordkalks ansökan 2011. Nordkalk överklagade domen och Mark- och miljööverdomstolen meddelade tillstånd. Naturvårdsverket m.fl. överklagade domen till Högsta domstolen som beslutade att återförvisa ärendet då prövningen delats upp på ett sätt som inte var förenligt med EU-rätten.
Mark- och miljödomstolen biföll ansökan om kalkbrott i Bunge den 2 juni 2014. Naturvårdsverket överklagade domen.
Samma dag lämnade domstolen SMA Mineral tillstånd till fortsatt och utökad täktverksamhet av kalksten på en annan fastighet i området. Även den domen överklagades av Naturvårdsverket.
Båda målen vilandeförklarades i Mark- och miljööverdomstolen. I en del av ansökan för SMA Mineral fortsatte handläggningen. I en deldom den 1 september 2016 beslutade Mark- och miljööverdomstolen att avslå SMA Minerals ansökan om fortsatt täktverksamhet i denna del.
Båda prövningarna återupptogs våren 2018 och Mark- och miljööverdomstolen avslog ansökningarna då tillstånd enligt Natura 2000-regelverket inte kunde lämnas. Målen överklagades till Högsta domstolen som inte tog upp dem till prövning.
Naturvårdsverkets bedömning
Naturvårdsverkets uppgift är att tillvarata allmänna miljöintressen i mål och ärenden. Därför deltar vi i ärenden av principiell betydelse, som de båda Bunge-målen.
Vår bedömning är att kalkbrytning i området riskerar att skada utpekade arter och naturtyper i angränsande Natura 2000-områden. Det kan även bli bestående skada på övriga befintliga riksintressen. Världsunika förekomster av arter i täktområdet skulle försvinna. Det gäller till exempel gaffelfibbla och hårig dolkstekel. Det finns även risk för att vattenbalansen i sjön Bästeträsk skadas, och att kommunens möjlighet att använda sjön som reservvattentäkt därmed påverkas.
Om tillståndsprövning enligt miljöbalken
Så arbetar Naturvårdsverket med prövningsärenden
Så går en tillståndsprövning enligt miljöbalken till

Handläggningstid för miljötillståndsprövning

