Art- och habitatdirektivet, artikel 17

Livsmiljötyper

Tarradalen
Granskad: 11 augusti 2026

I Sverige finns 89 livsmiljötyper som rapporteras enligt art-och habitatdirektivet. Då många livsmiljötyper förekommer i flera biogeografiska eller marina regioner har totalt 186 bedömningar gjorts. Av dessa har 45 gynnsam status, 57 otillräcklig, 83 dålig och 1 okänd status.

Den samlade bedömningen och trenden för varje livsmiljötyp redovisas i tabeller uppdelat på grupper av livsmiljötyper.

Referensarealer för skogar och gräsmarker har rapporterats i enlighet med regeringens beslut, se Rapportering av gynnsam referensareal för livsmiljötyper

Bevarandestatus för livsmiljötyper

      Grupper av livsmiljötyper i art- och habitatdirektivet

      Fjäll

      Fjällens livsmiljötyper täcker stora mark- och vattenarealer, och ungefär hälften ligger inom skyddade områden. Bevarandestatusen bedöms som gynnsam för alla livsmiljötyper, utom för de arealsmässigt minskande glaciärerna.

      Berg och grottor

      Gruppen berg och grottor omfattar terrestra rasmarker, branter och grottor. Bevarandestatusen bedöms som gynnsam för samtliga ingående livsmiljötyper. De förändringar som skett sedan förra rapporteringen är rent tekniska.

      Skog

      Sverige har den största skogsmarksarealen inom EU, med ca 280 000 km², vilket motsvarar 16 procent av unionens totala skogsareal. Mer än hälften av Sveriges landareal består av skog, varav drygt en femtedel kan klassificeras som en livsmiljötyp enlig...

      Gräsmarker

      Gräsmarkernas livsmiljötyper är till stor del knutna till odlingslandskapet och har präglats av nyttjandet av dem som fodermarker under mycket lång tid. Jord- och skogsbrukets utveckling under de senaste hundra åren har medfört stora förändringar av ...

      Sjöar och vattendrag

      I Sverige finns nästan 100 000 sjöar som är över 1 hektar, och inkluderas även småvatten finns två, tre gånger fler. Ett nätverk av vattendrag om flera hundra tusen kilometer sammanbinder många av sjöarna.

      Våtmarker

      Sverige är ett att världens mest våtmarksrika länder. Här finns fortfarande stora våtmarksarealer, men kvaliteten är på många håll starkt försämrad, till exempel av tidigare utdikningar.

      Kustdyner

      Där sand och vind får fritt spelrum kan dyner bildas längs kusten. Stora kustdynsområden finns främst i Halland, Skåne, på Öland och Gotland, och längs Bottenvikskusten

      Kust

      Sverige har en lång kust med många havsstränder. Stränderna är dock utsatta för hårt tryck från nedskräpning och exploatering, vilket försämrar kvaliteten på de ingående livsmiljötyperna.

      Hav

      Den svenska havsmiljöns unika förutsättningar ger en rik variation av marina livsmiljöer. Kunskapsläget om tillståndet för de marina livsmiljötyperna är bristfälligt eftersom marin biogeografisk uppföljning saknas.

      Vad bygger bedömningen på?

      Sammantaget bygger bedömningen av bevarandestatus på fyra faktorer och trender för dessa:

      • Livsmiljötypens utbredning.*
      • Livsmiljötypens areal.*
      • Livsmiljötypens strukturer och funktioner.
      • Livsmiljötypens framtidsutsikter, inklusive påverkansfaktorer, hot och bevarandeåtgärder.

      * De erhållna värdena jämförs med referensvärden.

      Referensvärden för livsmiljötyper och arter

      Schematisk illustration över tillvägagångssättet för den samlade bedömingen av bevarandestatus för livsmiljötyper
      En grön, en gul och en röd cirkel med pilar i

      Samtliga bedömningar av livsmiljötyper

      Ladda ner tabell med samtliga bedömningar av livsmiljötyper i A3-format.

      Samtliga bedömningar av livsmiljötyper (pdf)

      Kartor – förekomst och utbredning

      I rapporteringen ingår även geografiska data, som rapporteras i ett rutnät med upplösningen 10×10 km. Befintliga förekomstdata har använts för att ta fram kartor för de flesta livsmiljötypers förekomst och utbredning.

      Utbredningsområdets storlek beräknas genom att förekomstrutor som ligger högst 50 km från varandra automatiskt knyts ihop till ett sammanhängande område. Utbredningsområdets areal räknas ut med en särskild algoritm som används inom hela EU. I de fall det finns goda skäl att anta att livsmiljötypen förekommer även inom de luckor som uppstår, har dessa inkluderats i utbredningsområdet. Omvänt har rutor som faller utanför Sveriges gränser, eller hamnat i fel region, plockats bort.

      Kartor – förekomst och utbredning av livsmiljötyper (pdf)